KTG X Jubileet

Så var det äntligen dags!

KTG X

Bakom denna dörr döljer sig en av Stockholms små pärlor; Café Piastowska. En Polsk tillflyktsort på Tegnergatan var den plats där KTG hade valt att fira sitt jubileum.
Den lite hemliga skylten med ljusbrunt namn mot något mindre ljusbrun botten signalerar just den sköna Piastowska känslan som gjorde att vi valde detta etablisemang framför alla andra för KTG X...

____________________________________________________________
Närvarande:

Ricky
Jesper
Peter
Erik
Calle
Herman
Hiro
Petter

(Stappe dök också upp och sa hej lite senare på kvällen)

____________________________________________________________

Att fira täljandet görs inte hur som helst. Som alla täljande män är fullt medvetna om så krävs det en rad faktorer för att ett gille skall bli fulländat. Vi letade oss för detta tionde gille upp ur kungsholmens trygga källarvärld och ut i den stora staden. Det var med viss nervositet som gillet skulle möta sin hårda omvärld för första gången. Café Piastowska var nog egentligen det enda valet när det kom till kritan. Var annars får man en sådan barsk behandling kombinerad med en så rustik mat? Vilket annat ställe skulle utan att höja på ögonbrynen så gladeligen dra bort duken från ett dukat bord för att bereda plats för täljandet!? Nä... Piastowska har den där sträva charmen som vi på KTG behövde för detta jubileum.

Herman kom släntrande ner för Tegnergatan med sopskyffeln i högsta hugg. Man såg på hans spända min att det var något stort och viktigt i görningen.Herman och skyffeln

Väl inne på restaurangen så hade dom förberett vår ankomst. Borden var dukade och täljarstämningen låg tät i luften.
Jesper hade sett till att ta med sig täljelixir. Alla som täljer ofta vet att detta är farliga grejer. Men svårt att klara sig utan... Jesper och elixiret


Sedan var det dags för något extra festligt! Ricky hade förberett en överaskning till gillet. Med en lurig min drog han upp ett stort svart paket och ur det trollade han fram T-shirts med den ståtliga KTG-loggan på. Gissa om det blev liv i luckan!? Julafton framstod plötsligt som en blek högtid jämfört med denna översvallande flod av gåvor! Och som det inte var nog med t-shirts så hade Ricky också haft den goda smaken att ta fram täljpåsar till hela gillet! Hiro påpekade att denna typ av påsar kallades för "eko-pack" i Japan. Det tyckte vi lät coolt...

"Men kolla alltså!!! Fan va fint... Det stockar sig lite i halsen..." Utbrast Herman.

Ricky, den stolte skaparen av KTG-loggan

Erik hade sett till att ta med sig knivarna och ämnen från KTGs högkvarter. Han hade också tagit med sig några av dom pågående projekt som fanns i gillets gömmor på kungsholmen. Herman blev en smula dyster när han insåg att hans propeller inte hade kommit med, men fann sig snabbt när han fick fatt på en härlig bit lönn att sätta kniven i.


Så var täljandet i full gång. Det kändes väldigt märkligt att börja tälja så här på främmande mark. Det var som om ingen riktigt ville vara först med att sätta kniven i trät utanför verkstadskällarens trygga famn. Det kändes som om man gjorde någonting lite förbjudet. En kittlande känsla av att ny mark bröts och att täljandet nog aldrig skulle bli sig likt efter denna stund. Men det dröjde inte länge för än det var i full gång. Den bekanta känslan av tillfredställelse infann sig efter några trevande första minuter. Efter några nervösa inledande skämt så kunde man återigen avnjuta den så befriande täljartystnaden. Den tystnaden där själen får ro, koncentrationen höjs och det enda ljud som hörs är ivriga knivar mot trä.

Täljartystnad

Det kändes lite speciellt att "släppa spån" som vi säger, på ett publikt golv...

Täljandet var ju denna gång mest symboliskt och ganska kortvarigt. Det var med lite blandade känslor vi avbröt och lade ned knivarna långt före vad vi var vana vid. Man fick bara en lätt retning av täljarkänslan. Men det fanns polsk öl som skulle drickas och det avgjorde saken. Herman tog fram sin medhavda sopskyffel och såg till att samla upp spånen ordentligt. Dessa spån forslades sedan tillbaka till KTGs högkvarter för att anslutas till vår spånsamling som skall brukas för rökning av förtäring på KTGs sommaravslutning.

En man och hans skyffel

_________________________________________________

Täljandet var över, det var dags för jubileumsmiddag!

Vi satte oss till bords och den bestämda värdinnan delade ut menyer och bestämde att vi alla skulle äta tomatsoppa med ris innan varmätten. Det var ingen idé att protestera. Hon gjorde ganska tydligt klart för oss att här var det vi som var gäster, men hon som bestämde! Vi beställde schnitzlar, dagens gryta och en vegetarisk ost anrättning. Öl ville vi ha! Då blev det syd-polsk öl sa damen resolut och samlade snabbt ihop menyerna

Syd-polsk öl

Vi förundrades över den polska damens väldigt speciella öl-serveringsmetod. Hon tog liksom sikte på gaset ca en meter i från, anlade en kraftfull koncentrationsnivå och slungade sedan ner öl i glaset med en handfasthet som vi alla avundades. Vi filosoferade en stund över just hur många öl hon hade hällt upp under sina många år under dessa källarvalv...
sedan kom maten på bordet! Tomat soppan var god... och huvudrätterna var snarlika till utseendet men smaskiga! Vi konstaterade att kocken var nykter i dag...

Skwitzespiskawoski


Wazeljiwevzkijsortasprokji

Styrkta av mat och öl började samtalet flöda som aldrig förr. Kanske var det lite mer högljutt än på ett vanligt gille men dom innerliga ämnena och den djupa kamratskapen var lika fast rotade i umgänget som alltid! Vår egna KTG psykolog, Jesper, förklarade för oss att detta gille, till mångt och mycket, gick ut på internering och habituering. Vi var väldigt stolta över att att så var fallet, även om vi kanske inte helt förstod vad han menade... Petter, som hade varit på kinesiska ambassaden för att försöka övertala dom att införa täljning som en uppvisningsgren i OS, anslöt sig och vi diskuterade huruvida Petter skulle förbrödras med oss och bli en permanent Täljarbroder. Det pratades om initieringsriter och gesällprov men inget blev riktigt bestämt. Flera röster höjdes som vanligt om att verktygsarsenalen skulle utökas. Figurfalangen av KTG, d.v.s. Erik och Jesper förespråkade med emfas införskaffandet av så kallade getfötter eller skölpar för att kunna skapa liv i sina små skulpturer. Den allmäna uppfattningen var nog att det var dags för lite fler redskap att ta till i vår täljarsträvan.

Herman förklarar för gillet vad hans propeller står för.


Ölen flödade och rumet började svaja betänkligt


Medans vi satt där i vår täljarsamvaro dök det plötsligt upp ett sälskap till i källaren. Det blev några sekunders förvirring. Snabbt dök den bestämda Polska damen upp och vallade byrskt ut det nytillkommna sällskapet från vårt liila källarvalv. "Detta är en speciell avdelning" sade damen myndigt.

Vi alla såg på varandra och höjde våra glas.

"Detta är en speciell avdelning!"

utbrast vi och utbringade en skål för Kungen, Drottningen, KTG och den ljusa framtiden!!!



Slutligen var det dags att runda av. En uppslupen samling gillebröder sorterade ut notan, samlade i hop sina KTG-väskor och begav sig ut i stockholmsnatten. Ricky hade låtit sig smaka av ölen så till den milda grad att han lyckades knäppa i hop jackan och koftan. Vi hjälptes gemensamt åt att frigöra honom från detta predikament.

allra sist. Vad täljde vi då?

Hermans Piastowska stock, Peters avsmalnande polska stav, Ricky och Calles "väntäljning": ett serbiskt hjälpmedel med hylsa, Jespers avsmalnande polska stav, Rickys polska timglas och slutligen Eriks döskallekåsa!

Vi kan knapt bärga oss inför nästa gille. Då skall Hiro ta emot oss vid Telefonplan där vi skall tälja på ny mark. Denna gång utanför tullarna... KTG börjar sprida sig som en farsot...



Väl mött nästa gång!

KTG Tar över världen!

Nu börjar resten av världen få upp ögonen för täljandets sötma. Efter att ha blivit rapporterade i hemslöjdsföreningens tidning så har nu KTGs speciella gemenskap spridit sig ända till Japan!

Se själva:

I denna publikation, som är en sorts livsstilsmånadstidning, så har dom koll på vad som är väsentligt ute i den vida världen.

Tidningen heter PEN (men dom funderar numera på att byta namn till "knife")

klicka på bilden så får du en större variant att titta på...
Värt att notera är att strax under reportaget om KTG finner vi en redogörelse från Andy Warhol utställningen på moderna museet. Stor konst möter stor konst, helt enkelt.

På måndag packar vi knivarna och förflyttar oss till Cafe Piastowska för att hylla täljandets konst på vårt tionde gille. KTG-X

Självklart kommer det att dyka upp en noggran redogörelse för allt som hände, vilka som var där och vem som täljde vad.

Här på KTG-bloggen såklart!!!

KTG 9 1/2

Närvarande:

Ricky
Jesper
Tobias
Erik
Calle
Herman


Eftersom det förra gillet var lite obestämbart och kanske till och med mystiskt, så måste vi nu redogöra för det som hände efter det.

Delvis på grund av att samtliga bröder i gillet inte riktigt kände att KTG 9 blev vad dom hade trott, så blixtinkallade vi ett KTG 9 1/2! Det var alltså dags att vässa kniven på en udda måndag. Det kändes lite ovant. Vi var lite nervösa och smått valhänta inför hur det skulle gå nu när det förra gillet hade varit så eteriskt. Men oron lade sig snabbt och tryggheten spred sig mjukt när vi återsåg varandra. Jesper hade tagit sig an sopp-tjänsten. Det ryktades i gillet att Herman hade hotat Jesper med sina kustjägarbestraffningar om han inte lagade soppa till detta gille. Detta upprörde delar av gillet en smula men stämningen blev genast gemytlig igen när det uppdagades att Herman hade gjort lumpen som kock... Hans värsta krigshandling hade varit att slänga persilja på den lede fi. Det kändes bra.

Tobias irrade runt i början av gillet med en tom blick. "Detta har aldrig hänt!" proklamerade han lite oroligt. Vi andra lät honom hållas men kunde till slut inte bärga oss utan krävde en förklaring.

"Jag vet inte vad jag skall tälja!!!"

utbrast Tobias med en ton av desperation i rösten.

Detta, så kallade täljarbry, har drabbat flera av gillebröderna vi olika tillfällen. Känslan är alltid lika förvirrad. Samtidigt är det en utav dom största tjusningarna med täljandet, när det oväntade inträffar och du börjar tälja något som du aldrig hade trott att du skulle tälja! Herman spände blicken i Tobias och sade: "Du skall tälja en te-sil. Med sådana där små, små fina hål i." Tobias sken upp och insåg att, självklart var det det han skulle göra! Vad vore ett gille utan brödernas hjälpande hand?

Ricky och Calle insåg att dom, utan att ha förstått det, på förra gillet hade påbörjat en så kallad väntäljning. En väntäljning är när man täljer något tillsammans. Det kan vara att man täljer ur samma ämne, eller att man täljer olika delar som passar tillsammans. Ricky och Calle täljde under nogrant konfererande ett serbiskt hjälpmedel med tillhörande förvaringstråg. Herman putsade vidare på sin propeller och Erik påbörjade ytterligar en sked i sin serie: Skedar vi minns. Denna gång var den extra minnesvärd för skaftet mynnade ut i en döskalle!

Vänta... Nu undrar ni trogna läsare av denna blogg varför det inte finns några bilder!?

Jo... Tekniken visade sig från sin fulaste sida och satte stopp för bilderna från detta gille. Utan att gå in på detaljer så var det överfyllda hårddiskar, raderade cache minnen, oupplösta thumbnails och vad vi på svenska brukar referera till som; skit bakom spakarna, som såg till att alla bilder från KTG 9 1/2 blev förpassade till den digitala kyrkogården där försvunna ettor och nollor vilar i frid.

Nästan alla bilder, skall vi kanske säga. För två fanns kvar:


Bevismaterial #1:
Spånhögen har växt! (Vilket bevisar att ett gille faktiskt har ägt rum...)

Bevismaterial #2:

Någon har ställt en penna från Handelsbanken på täljarbordet.
(Vilket inte bevisar någonting...)

Nästa gång firar vi tiogångers gille!!!

KTG X

Detta kommer att utföras på spektakulärt manér.

Info kommer strax.

Håll utkik.

KTG 9

Då var det dags igen! Eller... Ni kanske trodde att det inte var något gille i dag!? Men något hände, så mycket är säkert. Det är svårt att förklara det hela riktigt ordentligt. Det var som att täljandet lyfte från källaren och blev en del av vårt medvetande. Som om vi alla drömde samma svamppåverkade dröm, samtidigt.

____________________________________________________________

Närvarande:
Calle
Ricky
Herman
Marcus
Hiro
Tobias
Jesper
Erik
Petter
Niklas
Hasse
Peder
Lars
Eller... Var vi där? Döm själva...

____________________________________________________________

Det började med att sinnena blev oskarpa...

Plötsligt dök Erik upp omgärdad av ett märkligt sken. Han höll krampaktigt i knivarna som om någon skulle ta dom ifrån honom.Herman började plötsligt brumma och låta som en generator på högvarv. Lattekåsan hoppade som en nyfångad fisk på bordet.
Rickys inplastade hand sträckte sig efter ett ämne men hinnan över bordet gjorde det omöjligt att lyfta något från bordsytan.

Till slut blev hela rummet intensivt blått och alla kippade efter andan när träbitarna började pulsera och sakta knaka i takt med vad som lät som en hälsingepolska i slow motion.

Man kan säga vad man vill om detta, det nionde gillet. Men en sak skall man ha klart för sig, och här vill vi parafrasera vårt forna nationalfyllo Uffe: Ett inställt Gille är också ett Gille!