Då var det dags igen! Eller... Ni kanske trodde att det inte var något gille i dag!? Men något hände, så mycket är säkert. Det är svårt att förklara det hela riktigt ordentligt. Det var som att täljandet lyfte från källaren och blev en del av vårt medvetande. Som om vi alla drömde samma svamppåverkade dröm, samtidigt.
____________________________________________________________
Närvarande:
Calle
Ricky
Herman
Marcus
Hiro
Tobias
Jesper
Erik
Petter
Niklas
Hasse
Peder
Lars
Eller... Var vi där? Döm själva...
____________________________________________________________
Det började med att sinnena blev oskarpa...
____________________________________________________________
Närvarande:
Calle
Ricky
Herman
Marcus
Hiro
Tobias
Jesper
Erik
Petter
Niklas
Hasse
Peder
Lars
Eller... Var vi där? Döm själva...
Plötsligt dök Erik upp omgärdad av ett märkligt sken. Han höll krampaktigt i knivarna som om någon skulle ta dom ifrån honom.
Herman började plötsligt brumma och låta som en generator på högvarv. Lattekåsan hoppade som en nyfångad fisk på bordet.
Rickys inplastade hand sträckte sig efter ett ämne men hinnan över bordet gjorde det omöjligt att lyfta något från bordsytan.
Till slut blev hela rummet intensivt blått och alla kippade efter andan när träbitarna började pulsera och sakta knaka i takt med vad som lät som en hälsingepolska i slow motion.
Man kan säga vad man vill om detta, det nionde gillet. Men en sak skall man ha klart för sig, och här vill vi parafrasera vårt forna nationalfyllo Uffe: Ett inställt Gille är också ett Gille!
2 kommentarer:
Vi andra upplevde det som en vanlig täljkväll med samtalsämnen som: vårvädret, barnuppfostran, förseningar i SL-trafiken mm. .Men när jag tänker efter så var det nog fler än jag som tyckte Calle stundtals hade något frånvarande i blicken.
Jag har kännt mig lite snurrig hela veckan... Kan det vara spånet som jag... nä?
Skicka en kommentar